Yes, då har jag alltså en trogen läsare varje dag=) Min jobbarkompis Phia!=)

Säger man ens jobbarkompis? Jaja, hon jobbar i alla fall på mitt jobb och är min kompis.=)

Idag har jag inget liv. Jag tänkte ju att jag skulle städa undan lite, vika lakan och sånt tråkigt, men vad har jag gjort? Promenerat, tvingat Fredrik att laga mat och suttit i soffan och kikat runt på en massa intressanta sidor och vad är klockan nu? Jo, snart elva!! Det känns som att dagen inte ens började! Den bara slutade. Fredrik spelar ett fullständigt otroligt onödigt spel där man bygger nöjesparker och så åker en massa gubbar alla attraktioner och går runt och sådär, och jag måste erkänna att det är ganska kul och jag skulle med kunna tillbringa en hel dag framför ett sånt spel men det vill jag egentligen inte erkänna för huuuur mycket tid lägger man inte på ett spel sen då?

Haha, nu sa dom på nyheterna att det va en kvinna som hade sålt en handikappad tjej till sexköpare. Vem vill ens ha sex med en handikappad tjej?

Och hur elak är man inte om man säljer en handikappad tjej? Nä gud vilka elaka människor.

Jaja, bilden kommer faktiskt snart, men min dag har som sagt inte börjat än..

Alltså en fråga till er ca 40 läsare som läser min blogg varjedag. (Ibland mer, ibland mindre) Vilka är ni? Känner ni mig? Har ni känt mig? Läser ni bara bloggen lite då och då?=)

Jag vill gärna veta vilka som läser, det vore roligt=) Jag vill gärna läsa mer gravidbloggar med så om det är någon havande kvinna som läser min blogg och har en egen blogg så är det bara att länka så kikar jag in=)

Snart ska ni få en bild på min mage faktiskt, men först en bild på mej och mitt smala jag förra sommaren=):

Men jag kommer nog i denna klänningen i sommar med=)

Och denna bilden på mitt hår som jag satte upp bara sådär

snabbt och enkelt förra sommaren, HUR lyckades jag? Vart

kom tålamodet ifrån? Det blev riktigt fint ju! Det va förövrigt den

4:e juli på Fredriks mammas bröllop=)

Alltså hur vet man om man har lågt järnvärde?

Min barnmorska sa till mig när jag va där senast, då jag va i vecka 13 tror jag att jag skulle börja med järntabletter i v.20, bara sådär utan att ens testa om jag har lågt järnvärde.

Jag har säkert lågt järnvärde, men dom måste väl testa? Jag känner mig ofta matt i kroppen och så, är det ett tecken på det?

Jag ska inte till barnmorskan förräns i slutet på juli någon gång och det är ju jättelångt kvar. Alltså kan jag bara börja med järntabletter? Är det inte farligt att ta extra järn om man inte ens behöver det?

jag kanske borde ringa dom och fråga?

Hello.

Idag vaknade vi helt otroligt sent! Halv två! Det är pinsamt, men det blir så efter en helg med nattjobb.

Varför är inte jag en såndär fantastisk människa som vaknar av mig själv vid sju eller åtta ungefär? Det hade ju varit jätte bra. Och det är alltid mysigare att äta frukost tidigt på morgonen, och man hade nog känt sig mer normal?!

Vi har i alla fall varit ute på en promenad på två timmar! Vi gick till sjukhuset och till förlossningsavdelningen för det är dit vi ska gå på Onsdag när det är ultraljud. Men barnmorskan sa något om att det finns två dörrar och vi skulle ta den andra, men den ena är ju dit man går när man ska föda och man får plinga på en klocka typ och så kommer dom och hämtar en (ja, jag har läst tusen miljoner förlossningsberättelser, den ena hemskare än den andra)  och den andra dörren stod det typ om lite olika saker, typ IVF och sånt, men det stog inget om ultraljud? Men man kanske går in där ändå? Vi får väl göra det och fråga i sånna fall..

När vi hade kollat lite på ingångarna till förlossningen så gick vi vidare nedåt Hulta och runt Hulta sjön och sen hem igen. Verkligen hur långt som helst men det är bra för mig. Jag behöver lite ansträngning utan stress.

Nu har jag föressten insett att min mage verkligen har växt!

I morses när jag låg ner i sängen och kollade på magen så var det verkligen en kulle på den! Och den har jämnat ut sig med så att den inte är så mycket större på ena sidan! Det är sjukt verkligen. Att ha haft en platt platt mage hela sitt liv och helt plötsligt är det en bula på den! Som inte ens försvinner när man ligger ner!

Och det sparkar lite då och då. Fast Fredrik har inte känt det än, det känns inte alls lika tydligt på händerna som det gör i min mage.

 Magen växer nu helt enkelt=) Men det känns lite med för det är ömt och ibland känns det som lite mensvärk. Både i ryggen och magen.

Nu ska jag kika runt lite på bebis sidor=)

  Jag bjuder även på denna bilden som är tagen i Malmö förra sommaren när jag bär min kusin Elias i en bärsjal. Det är förövrigt väldigt bekvämt..

Idag på jobbet såg jag en tjej som var gravid.  Hon va ung, inte mer än tjugo och hon va gravid. Hon va nog i ca vecka trettio skulle jag tro. När hon och hennes kompisar skulle gå stoppar hon in en fet cigarett i munnen och går ut och röker.

Alla gör ju som dom vill, men jag kan inte förstå hur man kan leva med sig själv när man röker och samtidigt är gravid. Eller egentligen kan jag inte förstå hur man kan röka och ha småbarn heller, men det är en annan sak just nu.

Jag funderar över hur man kan leva med den ångesten man måste ha om man röker samtidigt som man bär på ett liv som man väl ändå vill ge bästa möjliga förutsättnignar? Eller vill inte alla ge sina egna barn dom bästa förutsättningarna i livet? Om man inte vill det, varför gör man ens ett barn då?

Varför stoppar man det inte någonstans? Gör en arbort? Stannar livet inom sig. Det tycker jag att man borde göra om man inte ens kan sluta upp med ett beroende som påverkar någon annan. Något som lever inuti och inte kan påverka, och ett liv som man inte ens skapade själv. För man är ju alltid två om att skapa ett liv.

Pappan borde verkligen inte heller röka då det säkerligen påverkar mamman om dom lever tillsammans. Och om mamman röker och är gravid och pappan till barnet inte vill att hon ska röka, då är det riktigt illa, för det är inte okej att skita i hans åsikt då eftersom att det är hans barn med och han ska kunna påverka.

Jag tänkte inte skriva en uppsats om detta heller, men när jag ser gravida tjejjer som röker så fattar jag aldrig hur dom kan leva med att det kanske kommer ut ett skadat barn, det vet man ju oftast inte förrän det är ute, eller symptomen kanske kommer långt senare i livet.

Ångrar man sig inte sen då om man får ett barn som blev skadat på grund av att man inte kunde sluta röka?

Jag får ångest för att jag inte äter fisk tre ggr i veckan och inte äter sparris och blomkol och broccoli och fem frukter varje dag. Jag har köpt en stor burk med omega 3 för gravida för att jag inte står ut med min ångest över att jag inte äter fisk. Jag försöker köpa ekologisk frukt för att jag inte klarar av att tänka på att jag kanske får i mig något besprutningsmedel eller något annars.

Och ja, jag överdriver kanske lite, men JAG vill vara säker på att jag inte har gjort något som kan göra att jag ångrar mig senare, jag ska inte vara den som gav vårt barn någon skada eller missbildning eller vad som helst.

Jag ska ge vårat barn dom bästa förutsättningarna för ett bra liv.

Jag känner många som röker. Dom flesta är bra människor, till och med fantastiska människor och jag vet att 99% av dem kommer sluta röka den dagen dom blir gravida, eller innan. Jag menar inte att rökare är sämre människor heller, men allvarligt talat, finns det något som är bra med att röka?