Hejsan.

Verkligen ledsen att jag bloggar så sällan nu för tiden. Det är denna DUMMA datorn som inte klarar av min bloggsida. Ni skulle inte heller blogga om det tog hundra år att skriva ett inlägg. Jag får till och med vänta när jag måste sudda lite för att jag skrivit fel. Men om någon vet hur man gör för att byta  till tex blogg.se och lixom flyttar med alla inlägg och bilder så kan ni ju säga till..

Det borde ju gå!? Det finns ju andra som har gjort. För detta går inte, det är sjuuukt tråkigt att skriva när man måste vänta på att sidan ska ladda klart och sånt heeeeelatiden.

Men när jag ända skriver kan jag ju uppdatera er om att han inte är ute än. Jag är sjukt trött på det här. Idag har jag bara sovit och varit på specialistmödravården. Jag är så trött idag att jag närstan blir rädd.

Han har lugnat sig endel i magen tycker jag, det finns väl ingen plats att röra sig på. Jag är väldigt orolig att jag ska vara trött när det drar igång, om det drar igång. Jag vill inte vakna mitt i natten av värkar och jag vill vara utvilad. Min motivation till att föda barn är INTE stor när jag är trött. Det är förövrigt aldrig särskillt stor. Jag har hyrt en TENS på MVC som jag hoppas ska hjälpa litegrann.

Om han inte är ute den 20:e så har jag redan fått tid för bedömning den 22:a att sätta igång mig så han har 11 dagar på sig från och med idag, men nina åker till sthlm i morgon och är borta ett tag så antingen får han komma exakt nu, eller så får han vänta tills den 19:e. Men jag har väl säkert otur så han kommer säkert när nina inte kan komma. Då kommer jag bli jätterädd och inte vilja föda och inget kommer gå bra. GUUD vad positiv jag är...

Igår råkade jag bliJÄTTELÅÅÅG. Jag lixom glömde av att jag har diabetes, så efter attt jag gått en timmes promenad med Sandra så kom vi hem och jag planerade göra ett blodsockerprov, men det glömde jag och jag la mig i sängen och pratade lite, sen låg jag kvar där ett tag och sen började jag känna mig väldigt yr, men inte yr på diabetessättet, utan på panikångestsättet. Jag tänkte att ojdå, ja nu börjar jag verkligen bli rädd för förlossningen här.. Försökte sluta vara yr, tänkte att nu får jag ju ge mig, såhär kan jag inte hålla på. Jag blev sjukt varm och svettig och trodde att värsta panikångestattacken va på väg, öppnade ett fönster och tänkte att det här klarar ju jag..satte mig igen och kände hur jäääävla dåligt jag mådde, att jag verkligen på riktigt svimmar snart, verkligen vilken sekund som helst. DÅÅ kom jag på att jag kanske har lågt blodsocker! Kan ju vara därför det aldrig känns bättre! Vid det laget kände jag mig jättefulll och fattade knapppt vad jag höll på med och drack mjölk sen tog jag mig tilll min väska och hämtade druvsockertabletter och sen la jag mig i sängen. Då fattade Fredrik hur dåligt jag mådde och tog blodsockerprov på mig.

Det visade 2.3 Helst sjukt lågt och inte konstigt att jag svettades som att jag hade sprungit runt hela sverige. Sen vet jag inte riktigt vad som skedde, jag åt nog några fler druvsockertabletter men  kände mig inte ens bättre, ville bara kräkas. Då tog Fredrik blodsockerprov igen och då va det på 1.9 Verkligen hur lågt som helst och inte konstigt att jag knappt va vid medvetande.Jag kommer inte ihåg mycket iaf, men Fredrik ringde tydligen till hans kompis Tobbe som har haft diabetes jättelänge, och han sa att jag behövde youghurt med mycket sylt i, så det fick jag och fredrik slängde i lite banan  med och GUUD, det va det godaste jag har ätit någonsin tror jag. Efter ett tag kände jag mig liite bättre, jag slutade svettas och återfann mig själv.

Det va läskigt! Jag fattar inte vad jag hade gjort om jag va själv hemma för jag hade inte kraft att ta ett blodsocker. Visserligen hade jag nog överlevt på mina druvsockertabletter som jag stoppade i mig, men det hade nog tagit längre tid att komma tillbaka.

Jag tror inte att bebisen påverkas så mycket av när blodsockret är så lågt efter som att det ändå är en ganska kort stund. Han verkar normal därinne iaf.

Det va en hemsk upplevelse! Det va verkligen tur att Fredrik va hemma och vet hur man gör med alla mätare ochsånt!

Nä, nu ska jag väl orka laga mat. SJUUUKT jobbigt, sen ska jag nog återgå till att vila som är det enda jag har gjort idag.

 

Anne-Lie

12 november 2010 09:25

Hej Jennie!
Gud vad läskigt att du blev så låg!!! Du måste vara rädd om dig!! Skönt att Fredrik vet vad han ska göra om det händer fler gånger!! Huga!!
Förstår om du är trött...hör till nu när det inte är så långt kvar...Men jag lovar....du kommer inte att vara trött när det väl är dags....Då kommer du få en endorfinkick och en massa jävlar anamma....för att det ÄNTLIGEN är dags.... det ni har laddat för i snart 9 månader!!
Jag tänker mycket på er och är lite smånervös...typiskt oss mammor...:-)
Vila på nu och var rädd om dig/er!
Kramiz

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan! ville bara påminna om att jag har en ny blogg, för att denna inte funkar så bra! Men besök mig på: alskadeingen.blogg.se   ...

Hejsan. Ledsen för dålig uppdatering, men det har ju hänt en del den senaste veckan=) Gabriel valde ju inte att komma ut själv så det blev igångsättning på Måndagen den 22:a. För er som inte vet redan alltså. Fast det gör väl dom flesta. Ha...

Nu väger jag 69 kg, bara så ni vet. Om ni någongång ska kalla mig tjock så är det nu, för jag tänker ALDRIG mer vara tjock. Om jag inte blir gravid nån mer gång i livet då så klart. Men fattar ni!? Jag har gått upp 16 kilo! Det är nästan inte okej. O...

Hejsan. Nu ska ni få höra! Det kan möjligtvis vara lite intimt så ni som känner att ni inte vill ta del av lite halvintim info om mig kan ju sluta läsa här.. Jo, igår upptäckte jag att mina bröst har börjat läcka! Visserligen läcker dom inte a...

Hejsan. Jag kom precis hem från stan. Jag hatar att åka till stan nu för tiden för jag kan inte gå. Det gör ont. Jag vaggar så jag nästan faller omkull. Jag va hos barnmorskan och där konstaterade även hon att bebisen är ingen liten pluttbebis. H...