Herregud. Vad händer? Plötsligt fick JAG ett sjukt stort sug efter pannkakor!? Jag hatar egentligen pannkakor. Jag känner att jag till och med skulle kunna tänka mig att äta voffflor, och det har jag verkligen lovat mig själv att aldrig tvinga i min kropp igen, för att jag normalt sett avskyr det, men någon gång ätit det ändå, för att alla andra tycker om det så mycket.
Troligen är detta en protest från min kropp. Min kropp vill faktikst inte ha diabetes. Den säger det väldigt tydligt till mig. Pannkakor innebär kolhydrater i form av mjöl. Sylt måste man ha på och det innebär socker. Och grädde måste man också ha och det innebär mjölksocker. Plus fettet som finns i allt.
Diabetes borde inte ha drabbat just mig för jag har en sån hälsosam inställning till mat egentligen.
Vilket inte innebär att jag bara äter hälsosam mat utan att jag äter det jag vill ha utan att ha ångest över det. Den egenskapen har nu helt försvunnit för att jag helatiden hör i mina tankar att jag inte borde. Jag borde inte för att det är dåligt för min kropp.
MEN DET ÄR INTE DÅLIGT FÖR MIN SJÄL OCH DEN ÄTER JAG MED FÖR.
Jag har alltså bara tur som inte är överviktig. Jag är inte heller överviktig bara på insidan, som min vän Malin brukar säga: du är som en pommfritt, smal på utsidan med tjock på insidan. Det kan man ju faktiskt tro. Men än så länge är jag inte det.
Jag vill ha det som förut. Jag hade inte ofta ett sug efter ohälsosam mat. Jag åt ohälsosam mat när jag blev sugen på det. Vilket inte var sårskillt ofta förut just bara för att jag fick. Jag kunde, utan problem. Många sa nästan rakt ut till mig att jag borde, just för att jag var så liten. Då finns inte behovet att att äta det. Åt jag godis så åt jag bara några, för att behovet sedan var uppfyllt. Åt jag kakor så ville jag aldrig ha mer än biten jag åt, för behovet fanns inte mer.
Men nu, nu skulle jag nog kunna trycka i mig en hel godispåse och en kladdkaka själv, just för att jag aldrig får, det är så omständigt, det är så dåligt för mig. ÅNGEST. All mat som inte är bra för mig men som jag vill ha är bara ÅNGEST. Men suget är så enormt. Innebär detta att jag kommer att bli överviktig? För varedaste dag belönar jag mig själv med något som jag kanske inte borde. JUST FÖR ATT DET ÄR SÅ SYN DOM MIG. Jag ser verkligen problemet.
Jag vet inte om jag kommer kunna njuta av mitt liv om jag inte kommer få njuta av mat och godsaker utan ångest. Hur gör man då?
Jag ska i vilket fall göra pannkakor nu, just för att det är helt jävla normalt att äta det och jag är sugen på det.
Detta kommer ge mig någon form av ätstörning om det inte försvinner. Diabetes och jag kommer aldrig att kunna komma överens. Rutiner och den sortens hälsosamma matintag det kräver för att må optimalt är inte vad jag är uppväxt med och inget jag vill ändra mig för. Jag är så trött på det här nu.
.sandra
26 september 2010 18:41
Nu under graviditeten är det förmodligen viktigare att du sköter diabetesen och kasnke tänker mer på vad du stoppar i dig. Men när bebisen är ute och du lärt dig ditt insulinbehov riktigt tror jag att du kan och kommer kunna njuta av godsaker som du gjorde innan. Det är inte farligt att äta någon godisbit, kaka, pannkakor eller liknande då och då. Tobias tänker aldrig på vad han äter, han äter riktigt dåligt ibalnd. Men han sköter insulinet bra och hans värden har aldrig legat bättre än vad de gör nu. :) Se dig inte som en fånge i din sjukdom! Det kanske tar tid, men du kommer lära dig balansera och njuta av godsaker och livet igen, tro mig! :) Och tro på dig själv!
http://ordavsandra.blogg.se
Jennie
26 september 2010 21:20
Ja det kommer absolut bli enklare när lillkillen är ute ur mig, men jag har fått för mig att jag kommer få leva ett begränsat liv när det gäller mat. Då blir jag arg. Det är så viktigt för mig att jag får frihet med maten. Men det blir nog enklare att behålla en bra blodsockerhalt om man motionerar mycket med. Det gör väl tobbe? Jag har fått för mig det iaf=) Det måste nog hitta en bra träningsform sen när jag inte bär runt på 10 kg extra längre=)
Natha
26 september 2010 19:19
Nää vi byter bara bil när de börjar fallera och paja, hahaha ;P. och det var för mycket att fixa på den 745:an.. så därför köpte vi en annan bil billigt, men tyvärr gick ju inte den många dagar haha. men får gratis hjälp med den så det är ju bra, annars hade grabben fått köpa tillbaka den.
och jag har varit dålig med att dricka. det sa läkaren också.. men har börjat dricka mycket nu och tranbärsjuice försöker jag tvinga i mig. men fick åka in till jourcentralen och de sa att det var tur jag åkte in, för det hade nått njurarna så fick medicin.känner mig redan bättre nu skönt faktiskt :).
det är nog dina graviditetshormoner som spökar med dig också när det gäller godis och så, det blir nog bättre när du själv förstår att du ahr diabetes och accepterar det. men låt det ta sin tid!
http://thelifeofyarp.blogspot.com
Jennie
26 september 2010 21:27
Jaha, okej=) Är det inte lite mer ekonomiskt att spara lite extra och köpa en liite bättre bil istället? Vi vill med köpa bil men känner att isånna fall måste det ju vara en lite nyare och säkrare bil för vi ska ju åka runt med bebisen i den. Fast vi vill inte heller ta ett lån. Så himla tråkigt att betala av!!
Då får du helt enkelt bli bättre på att dricka mycket!=) Jag slänger i mig ett glas vatten extra till frukost och dricker när jag är uppe och kissar på nätterna och varjegång innan jag går hemifrån så dricker jag ett glas osv. Jag har skapat lite rutiner lixom. Det är bra. Och tranbärsjuicce är ju gott=) Den från hälsoaffären är ju oftast osötad med, eller med bara lite socker i, dom är bäst. Det är bra att dricka C-vitamin vatten med. Och som jag skrev, hålla fötterna varma. Och ryggen. Det är ju verkligen inte bra att det går upp i njurarna! Det kan ju vara livshotande. Det har det aldrig gjort på mig men jag har kissat blod. Det va inte skönt!!
.sandra
26 september 2010 21:59
Det klart värden och så blir bättre om man motinerar. :) och alla mår ju bättre av motion, med sjukdom eller inte. Tobbe har varit väldigt dålig på att träna väldigt länge nu. Nu har han ju köpt cross, och det är ju träning i sig. Du får ta prommenader med lillkillen sen. Jag följer mer än gärna med ut isf. Jag behöver ha någon som pushar mig lite, samtidigt som jag behöver ha någon att pusha för att bli motiverad. :P Och när plutten är ute och du kommit till rätta i mammarollen tycker jag du ska ta dig friheten med maten och bli kompis med diabetesen. :) Tror allt kommer bli kanonbra till slut! :)
Förstår att det är jobbigt att inse att diabetes är något du kommer ha hela livet. När tobbe fick det, 6 år gammal, sa han att han skulle kunna dö bara han fick leva en vecka som "normal". Men titta nu, sjukdomen hindrar honom inte från något. Det kommer bli bra!
http://ordavsandra.blogg.se
Jennie
27 september 2010 16:22
Ja jag ska försöka hitta några trevliga små rundor som jag kan gå med vagnen sen..Och jag har gärna sällskap! Jag verkligen hatar att gå själv.Känner ingen mening med det alls! Säg bara till om du vill hänga med ut! Carro kanske med vill, har för mig att hon inte heller har så mycket att göra=) Och jag behöver någon som motiverar mig! Min motivation finns knappt ens.
Gud vilka vackra ord från någon som bara är 6 år! Jag känner väl kanske inte riktigt att jag skulle dö för en vecka som normal, har alldeles för mycket att leva för, men jag förstår definitivt tanken! Jag fattar nu hur mycket man ska ta vara på känslan av att vara frisk!
Natha
27 september 2010 13:14
Jo, det är väl så det är tänkt.. någon gång;P. Ja herregud, jag skulle inte åka runt i vilken bil som helst om jag hade barn, då sätter man ju definitivt säkertheten först. Och billån, då kan man lika gärna göra något roligare för pengarna hehe.
Nej fy fan, jag förstår inte varför vi kvinnor ska ha dessa dumma besvär? det känns otroligt onödigt, med tanke på allt annat vi måste stå ut med :(. men tack för dina tips, ska försöka skapa rutiner jag också :)
http://thelifeofyarp.blogspot.com
.sandra
27 september 2010 21:43
Det finns många bra spår på kransmossen, som är asfalterade och så. :) Ja, Carro följer säkert med. Hon och jag var så himla duktiga ett tag och gick minst en gång i veckan, men det rann ut i sanden kan man säga. :P
SV: Det ska bli sååå skönt att komma iväg. Och vi kommer ha det så skönt och kul, hoppas jag :)
Och en annan sak, vill du kanske träffas någon dag? :) Fika, laga mat, fixa din blogg, titta på en film, lära känna varandra, ja, vad som helst egentligen? :)
http://ordavsandra.blogg.se
Jennie
27 september 2010 22:11
ja just det ja, kransmossen ligger väl här på trandared? Det hade jag nästan glömt av! Det hade ju varit jättebra att komma ut och gå lite, inte minst för att jag ska få en lättare förlossning, tydligen så är det bra ju mer man rört på sig=) Och jag har väl inte direkt överansträngt mig de senaste månaderna!
Ja, men jag tycker absolut att vi ska hitta på något! Finns ju mycket vi kan hitta på! Det är bara att komma över!! Eller ses i stan eller vad som känns bäst just då=)
Jennie
28 september 2010 14:14
jag jobbar tills 14 båda dagarna men på torsdag efter 14 ska jag inte göra någonting!så då kan jag hitta på någonting=) Om det funkar för dig?
Jennie
28 september 2010 15:04
nja, då är jag premilinärbokad med en jobbarkompis=) så torsdag är allra bäst=) Men vi kan ju höras närmare om du är osäker=)
.sandra
28 september 2010 15:15
Jag ska till borås imorgon på arbetsintervju, och sedan stannar jag förmodligen i borås över natten, så jag tror jag är kvar i Borås på torsdag :) Men om du är ledig imorgon efter jobbet så kan du kanske höra av dig om du vill? :) 0702966252.
http://ordavsandra.blogg.se
Jennie
28 september 2010 15:44
ja men det kan jag göra! Lycka till på arbetsintervjun föressten!=)
