Herregud. Vad händer? Plötsligt fick JAG ett sjukt stort sug efter pannkakor!? Jag hatar egentligen pannkakor. Jag känner att jag till och med skulle kunna tänka mig att äta voffflor, och det har jag verkligen lovat mig själv att aldrig tvinga i min kropp igen, för att jag normalt sett avskyr det, men någon gång ätit det ändå, för att alla andra tycker om det så mycket.

Troligen är detta en protest från min kropp. Min kropp vill faktikst inte ha diabetes. Den säger det väldigt tydligt till mig. Pannkakor innebär kolhydrater i form av mjöl. Sylt måste man ha på och det innebär socker. Och grädde måste man också ha och det innebär mjölksocker. Plus fettet som finns i allt.

Diabetes borde inte ha drabbat just mig för jag har en sån hälsosam inställning till mat egentligen.

Vilket inte innebär att jag bara äter hälsosam mat utan att jag äter det jag vill ha utan att ha ångest över det. Den egenskapen har nu helt försvunnit för att jag helatiden hör i mina tankar att jag inte borde. Jag borde inte för att det är dåligt för min kropp.

MEN DET ÄR INTE DÅLIGT FÖR MIN SJÄL OCH DEN ÄTER JAG MED FÖR.

Jag har alltså bara tur som inte är överviktig. Jag är inte heller överviktig bara på insidan, som min vän Malin brukar säga: du är som en  pommfritt, smal på utsidan med tjock på insidan. Det kan man ju faktiskt tro. Men än så länge är jag inte det.

Jag vill ha det som förut. Jag hade inte ofta ett sug efter ohälsosam mat. Jag åt ohälsosam mat när jag blev sugen på det. Vilket inte var sårskillt ofta förut just bara för att jag fick. Jag kunde, utan problem. Många sa nästan rakt ut till mig att jag borde, just för att jag var så liten. Då finns inte behovet att att äta det. Åt jag godis så åt jag bara några, för att behovet sedan var uppfyllt. Åt jag kakor så ville jag aldrig ha mer än biten jag åt, för behovet fanns inte mer.

Men nu, nu skulle jag nog kunna trycka i mig en hel godispåse och en kladdkaka själv, just för att jag aldrig får, det är så omständigt, det är så dåligt för mig. ÅNGEST. All mat som inte är bra för mig men som jag vill ha är bara ÅNGEST. Men suget är så enormt. Innebär detta att jag kommer att bli överviktig? För varedaste dag belönar jag mig själv med något som jag kanske inte borde. JUST FÖR ATT DET ÄR SÅ SYN DOM MIG. Jag ser verkligen problemet.

Jag vet inte om jag kommer kunna njuta av mitt liv om jag inte kommer få njuta av mat och godsaker utan ångest. Hur gör man då?

Jag ska i vilket fall göra pannkakor nu, just för att det är helt jävla normalt att äta det och jag är sugen på det.

Detta kommer ge mig någon form av ätstörning om det inte försvinner. Diabetes och jag kommer aldrig att kunna komma överens. Rutiner och den sortens hälsosamma matintag det kräver för att må optimalt är inte vad jag är uppväxt med och inget jag vill ändra mig för. Jag är så trött på det här nu.

Nä det blev inget Göteborg idag. Och jag är sååååååå besviken.

Jag hade skitont i min jävla mage hela natten, alltså matmagen och kunde aldrig sova och de gånger jag väl lyckades slumra till så vaknade jag av att jag va skitsvettig och varm och det kliade sååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååå
ååååååååå mycket på mig. Det kliar numera under huden känns det som så jag måste klia så hårt så att jag får ont. Det kliar i ansiktet och på armarna  och öronen mest. Så när jag vaknade va inte mitt humör det bästa direkt. Bebis vände och vred på sig hela natten med. Kände den att jag hade ont eller?

Skitläskigt och jag kan bara inte förstå att alla mina livsfarliga symptom ska komma på en jävla lördag jämt. Jag är så besviken. Jag som ville ha en perfekt och rolig dag i göteborg och så bara blir det såhär. 154 kr kastade i papperskorgen.

Inget är bra. Jag oroar mig för allt och nu vill jag faktiskt inte vara gravid mer. Nu har jag testat det och det va definitivt inget för mig. FY!

Jag vill bara ha våran bebis istället. Hoppa över dessa sista veckor som säkerligen bara kommer blivärre, gud vet allt jag kommer råka ut för. Havandeskapsförgiftning blir det säkert. Eller något annat smaskigt.

jag är JÄVLIGT negativ idag, men en så enkel och trevlig sak som att åka till närmsta stora stad och strosa runt i lite butiker som inte finns här och äta en trevlig middag ska blir förstört bara sådär, för att alla jävla sjukdomar i världen alltid ska hoppa på mig på en lördag. Det är inte okej. Jag ska aldrig planera något på en lördag någonsin i mitt liv igen. Hoppas verkligen inte att julafton infaller på en Lördag för då kan jag tyvärr inte lova något.

Jag tänker inte ens försöka vara positiv för det kommer bara att bli värre ändå. Nu ska vi iaf snart till knalleland och jag SKA köpa bebiskläder. Denna månaden SKA det mesta vara köpt och färdigt. Så det så.

Min besvikelse på min kropp är sååååååå sjukt stoooooooor. Den är tydligen bara gjord för att sitta hemma framför datorn. Gå utanför dörren är ju knappt att tänka på då jag ramlar och slår mig minst varannan dag.

Godkväll.

Idag har jag ju jobbat. Trodde att det va mitt sista arbetspass men så var inte fallet, jag har två tider nästa vecka med. Det är ju höstmarknad här i stan nu idag och i morgon och då är det alltid hur mycker folk som helst. Men idag tyckte jag inte att det va så mycket som det brukar. Det känns som att många börjar tröttna på höst och vårmarknaderna? Tråkigt i sånna fall. Jag tycker det är mysigt. När man inte hamnar jämte eller bakom hjärndöda rökare som inte kan FATTA någongång att man kanske inte borde röka när man är på en marknad precis där allt folk är så att alla som inte röker börjar hosta och alla stackarns barn får i sig röken. HUR JÄVLA SVÅRT kan det vara att fatta det? Mna måste ju ha rökt bort sina hjärnceller om man inte förstår det eller? Jag har svårt att tro annat i alla fall.

Jaja, efter jobbet åt jag jobbmat. Alltså på Mc donalds och sen gick jag och drack lite kaffe hos min stackars utarbetade mormor, dom har det inte lätt när det är så mycket att göra! Sen handlade jag och sen spenderade jag sjukt mycket tid och energi på att hitta Fredriks älskade teater konfektyrgodis som han vill ha på varje marknad. Jag kunde inte komma ihåg hur det såg ut riktigt och det är ju verkligen viktigt att det blir rätt godis lixom, så jag gick runt där på marknaden, huuuuuur trött som helst men vägrade ge upp hoppet om att jag skulle hitta rätt godis. Tillslut fann jag det! Det som va mest likt det jag kommer ihåg iaf och det blev rätt, som tur var! Annars hade någon i detta hem blivit väldigt ledsen=)

När jag kom hem vägrade jag sätta mig framför datorn för då hade jag ju suttit här och inte fått något gjort och varit stressad över allt som stör mig senare på kvällen. Jag vill att det på kvällen när man sitter och myser såhär en fredag ska vara perfekt. Det får inte vara stökigt och saker överallt som jag stör mig på för då kan jag inte slappna av. Så jag städade upp, förberedde maten vi åt ikväll och dushade. Vi åt potatisgratäng med kött och sås. Och sallad såklart. Köttet råkade bli inte riktigt klart så nu sitter jag och oroar ihjäl mig för att jag kanske fått i mig lite rosa kött. Så kvällen är förstörd ändå, så mycket som jag har ansträngt mig för att den skulle bli avslappnad och bra.

En annan dag ska jag berätta om alla mina drömmar jag haft det senaste. Mycket bebisar i drömmarna nu kan jag lova!

I morgon ska jag och Fredrik åka till Göteborg och vara där hela dagen=) Det va Fredriks ide som han överraskade mig med! Jag blev såklart jätteglad. Vi ska gå runt i göteborg och ha det mysigt och äta någonstans på kvällen. Det blir kanske något till bebis köpt hoppas jag!=)

Så nu  ska jag gå och lägga mig med min stora oro för köttförgiftning.

Godnatt!

Det är inte rättvist att min kladdkaka som jag gjorde nu, som jag skulle

ta utan att tänka att jag inte borde, blev torr.

Jätteorättvist är det. Det resulterade i att jag i alla fall tänkte att jag inte borde äta den. Jag hade inte ens inne den så länge som det stod i receptet.

Jag blev så besviken. Men jag åt såklart en bit ändå. Det smakade väl bra, men kladdet lyste med sin sorliga frånvaro.

Nu ska jag dricka mintte utan honung i.

Fy vad orättvis världen är idag allltså. Inte ens min hunger är stillad efter lunch, mellanmål, middag och kladdkaka. Det står på alla gravidsidor att man ska börja kolhydratladda i v.32 inför förlossningen. Hur lätt är det med diabetes då? Eller jag kan väl iförsig kolhydratladda som alla andra egentligen, men egentligen så ska jag inte trycka i mig för mycket kolhydrater. Isånna fall långsamma kolhydrater.

Jag fattar nu att det måste vara en plåga att banta. Tur för mig att jag alltid varit så liten och smal för jag hade inte kunnat banta. Att helatiden tänka att man inte borde äta något gör bara suget helt enormt istället. Jag skulle inte kunna drabbas av ätstörningar för det skulle tråka ut mig totalt. Mat är till för att njutas av. Mat är så sjukt gott. Mat är en upplevelse. Mat är gott!!=)

Bye.

oj,det blev nog inget bloggande igår va? Jag åkte till stan och fixade alla jävla försäkringskassanpapper, sen passade jag Carl och sen följde jag med pappa och Carl till badhuset. Jag simmade 16 längder. Det behövde jag.

Jag tog även mina ben ner till stan igår, det gick fruktansvärt sakta.. Pillrena gör mig så svag i kroppen, eller mest trött i kroppen kanske så jag orkar knappt lyfta min nya enorma tyngd.

Jag börjar känna mig stressad nu. Det känns som att bebisen kommer ju faktikst hur snart som helst och jag måste hinna skriva ett långt och utförligt förlossningsbrev och köpa allt vi ska köpa och fixa med föräldrapenningen, hur man nu gör det, och ja..

Jag ska hinna fylla år och köpa presenter till alla som fyller och har fyllt år och allting. Och jag är ju inte direkt rik nu när jag får sjukpenning och snart troligen havandeskapspenning. Hur ska vi ens ha råd med julklappar undrar jag!?

Igår natt drömde jag att jag drack upp en halv flaska sprit. Jag va gravid i drömmen med men jag hade lixom glömt av att man inte ska dricka alkohol när man är gravid, sen kom jag på det och fick världens panik. Det va väldigt skönt att vakna och komma på att jag inte alls hade druckit!

Nu ska jag se om jag hittar något att äta. Jag åt nyss men jag är hungrig igen. Jag blir mer och mer hungrig helatiden och det cirklar runt en STOOR smarrig kladdkaka i min hjärna helatiden. Jag kan bara inte få bort den. Det enda som skulle kunna hjälpa är väl att äta en, men det kan jag ju inte göra såhär till vardags. Jag har redan fuskat och druckit lite milksahke idag.

Innan va jag inget kakmonster. Jag tror jag har blivit det för att jag aldrig får. Jag vill kunna baka en kladdkaka och äta upp den utan att fundera över om jag borde gjort det. Fy, vad tråkig denna sjukdomen är!

Hej.

Jag är trött. Dessa allergitabletter gör mig helt sjukt, galet trött. Och irriterad. Jag är så irriterad för att alla har åsikter kring mina tabletter.

Jag orkar inte heller höra mer om Sverige Demokraterna. Ja, dom har sjuka åsikter, dom är främlingsfientliga, men jag kan förstå dom som röstar på dom. Jag har många vänner som inte är från sverige, som jag verkligen tycker om. Men nu tycker jag att det nästan är fler som inte är från sverige i min stad och ja, jag är många gånger rädd För många av dem.Jag tänker inte gå djupare i ämnet. Tro inte att jag är rasist. Det är jag inte. Jag uppskattar visst mina utländska vänner. Jag vill bara inte att vårat land ska ta in fler, för då har vi inte resurser att ha väl hand om dom vi redan har. Vilket jag tycker är viktigt att vi kan göra.

Sluttjatat om det. Alla tycker som dom vill och jag orkar inte höra mer.

Idag ramlade jag. Det gjorde sjukt ont. Det är andra gången jag ramlar nu och det är inte okej. Tur är väl att jag inte ramlat platt på mage än. Bara på sidan och bakåt. Det gjorde väldigt ont på min svanskota. Jag blev ledsen och arg.

SHIIIIIIT vad trött och irriterad jag verkligen blir av dessa tabletter. Men försvinner bara klådan så kan jag sluta med dem sen.

Idag hade jag väldigt svårt att komma på vad jag skulle äta till lunch, så jag gick in på arla.se och kikade lite och hittade detta Superduper enkla recept på hemmagjord pizza:

Ingredienser

4 port

1/2 squash, ca 200 g
250 g körsbärstomater
200 g rökt skinka
2 dl Arla Köket® lätt crème fraiche, tomat&basilika
150 g Arla Köket® riven ost pizza
4 stora tortillabröd

Gör så här

Sätt ugnen på 250°. Skiva squashen tunt. Dela tomaterna. Skär skinkan i små bitar. Blanda grönsaker, skinka, crème fraiche och ost. Bred blandningen på bröden. Grädda på plåtar med bakplåtspapper i mitten av ugnen ca 10 min. Servera med sallad.

Hur gott som helst va det! Fast jag ersatte squashen med champinjoner, tycker det är godare. Det gick hur fort som helst och va gott! Verkligen ett tips.

Igår kliade det så mycket så jag fattade inte ens vart jag skulle börja klia. Man ska ju inte klia på det, men det är som att ha 100 myggbett och alla kliar sådär sjukt mycket samtidigt. Testa att ignorera det om ni kan.

Så jag återgår till allergitabletterna nu. Och jag tänker äta dom tills dom är slut och har det inte blivit bättre då så har jag iaf gett dem en chans. Jag har lite dåligt samvete. Det känns som att jag stoppar i mig massa gift fastän att jag inte gör det.

Det känns som att huden är svullen överallt.

Inatt vaknade jag och va livrädd för ingenting. Jag vet ju såklart att det är panikångest som försöker ta över mig. Och det pågrund av all dramatik jag genomgått den senaste tiden. Alltså att jag fick diabetes så hastigt och har varit i hormonell obalans och att jag snart ska föda ett barn.

Hjärnan har fattat allt men min kropp kommer alltid med reaktioner efteråt. Det har jag lärt mig i mitt liv.

Därför vaknar jag nu på nätterna och är livrädd för ingenting. Men det är ingen fara. Det har jag tagit mig igenom så många gånger förut.  Det behöver bara bearbetas lite.

På tal om smärtlindring vid förlossningen så kommer jag ju ta det. Det har jag bestämt mig för och det har varit en självklarhet helatiden. Jag tycker bara det är jobbigt när många har åsikter. Det vore skönt om alla bara sa att jag gör som jag vill. JAG vet att det viktigaste för att jag ska klara detta bra och på bästa sätt få ut det här barnet är att jag är trygg. Jag känner mig själv bäst och vet så väl hur jag reagerar när jag får ont. DET SKA BORT. Smärtan alltså.

Ett förlossningsbrev ska jag börja skriva på strax. Jag börjar så smått komma på vad jag ska skriva. Det allra viktigaste för mig är en engagerad barnmorska med mycket tröst som kommer med tips och råd helatiden och som verkligen går in för att få mig att känna mig någorlunda trygg vilken situation jag än hamnar i.

Alltså igår på dagen hade bebis hicka i magen=) Inatt hade han det med och nu har han det igen!! Hur ofta har dom hicka egentligen? Magen hoppar lite lite i en regelbunden takt. Och varjegång rör han sig väldigt mycket samtidigt med. Det är nog väldigt irriterande att ha så mycket hicka. Inatt har han stökat runt som tusan.

Det är skönt att somna till.

Bye.